Tegeltillverkningen vid Angelskogs tegelbruk startade 1899 av Ronneby Tegelbruks AB. Redan 1903 tog Angelskogs Tegelbruks AB över driften och året därpå gjordes vid bruket 3 miljoner mursten och 100.000 rör.
Bruket hade en ångmaskin om 115 hkr och sysselsatte 25 arbetare. Under de följande decennierna tillverkades mellan 2 och 2,5 miljon tegel årligen och tyngdpunkten låg hela tiden på murtegel och dräneringsrör, med mindre kvantiteter taktegel och håltegel som komplement. Som mest arbetade 38 man vid Angelskog.
Efter att bruket 1929 övertagits av dir Mattelin, lades driften ned i början på 1930-talet, och bruket är rivet sedan 1950-talet. Angelskogs tegelbruk låg nära Ronneby hamn söder om staden.
Källa: Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
Ronneby-Posten har 1904 en lång artikel om verksamheten vid Angelskogs tegelbruk som återges här i sin helhet:
Angelskogs tegelbruk.
Detta midt för Ronneby redd vackert och med hänsyn till bl. a. utlastning sjöledes fördelaktigt belägna tegelbruk med tillhörande egendom har, som bekant, i senaste tid åter kommit i nya händer. Och af allt att döma torde det jemförelsevis unga, men vexlingsrika bruket hädanefter komma att gå en lycklig framtid till möte. Bruket har nämligen förvisso aldrig varit i så solida och lämpliga händer som nu. Efter åtskilliga öden och trassligheter tillhör bruket ocg gården nu från i fjor Angelskogs tegelbruksaktiebolag, hvars främste man är chefen för den stora Holmbergska verkstaden i Lund, ingeniör Carl Holmberg j : or. Chef för väl det nu verkligt förstklassiga tegelbruket som för sjelfva gården är disponenten Oscar Lundström, en human och dugande fackman, förut under många år chef för ett af Skånes större tegelbruk.
Det förut af olika orsaker så omtalade Angelskogs tegelbruk har nu icke blott blifvit i lokalt och tekniskt hänseende någonting finfint i sitt slag, utan dess tillverkningar, hvilka förut måhända ej voro så synnerligt renommerade, kunna jemväl numera mäta sig med hvilket mera välkändt tegelbruk som helst. Dette åtminstone af intyg att döma från materialprofningsanstalterna i Stockholm och Göteborg.
Bruket, hvars verksamhet efter ett par års stillestånd, återupptogs i fjor sommar och som i år kommer att drifvas dygnet om med dubbel arbetsstyrka, gör f. n. Endast vanligt murtegel. Meningen är emellertid att efter hand tillverka äfven dräneringsrör af hvarjehanda dimensioner, façad- klink- och möjligen taksten samt dekorationstegel. För sistnämda ändamål äro särskildt kunnige personer anstälda. Man har redan på försök framstäldt exempelvis en ganska lyckad medaljongsbild af h. m : t konungen, men ytterligare experimentering i denna gren af verksamheten kommer att utföras. Leran på platsen synes lämpa sig även för formtegel. Och brännugnen samt torkinrättningarne äro de bästa tänkbara.
Ugnen, som har 16 större kamrar och är af Smidtska systemet, om ock förbättradt, är så till vida ovanlig, att dess yttre består af granit. Den från ugnen utgående värmen tillvaratages för torkningen af råteglet, d. v. s. en del af tillverkningen. Det finns också en annan särskild torkinrättning, enligt ett från Amerika för några år sedan infördt system. I denna inrättning inskjutens råteglet på ett slags spårvagnar, å hvilka teglet sättes direkt från tegelmaskinen. Denna tork – den s. k. gamla torken – rymmer 160 dylika vagnar, med inalles 72,000 tegel, stående på 8 spår.
Torkanordningen vid brännugnen är ett alldeles nytt af ingeniör Holmberg förbättradt system. Till denna upphissas teglet, hvilande på ett slags likaledes af hr H. betydeligt förbättrade, sjelfafsättande vagnar, löpande på traverser. Allt arbete sker för öfrigt systematiskt, snabbt och beqvämt, från och med lerans och sandens uppfordring till förältaren och valsverket till och med utlastningen af det färdiga teglet vid brukets egen brygga vid Angelskogsviken. All transport inom och utom fabriken försiggår å rallspår. Jemväl till stationen vid redden torde spår komma att utläggas, om inga hinder derför möta. Större delen af leveranserna kommer emellertid att gå sjövägen, dels å egna fartyg, dels andras. Tvenne galeaser med hvardera en 12 hästkrafters fotogénmotor äro för detta ändamål nybyggda å Vikens varf vid Helsingborg. Dessa bli ett särskildt bolags tillhörighet.
För drifkraften vid bruket finns en finare ångmaskin å 115 eff. Hästkrafter med tillhörande två större pannor, deraf en reserv, samt en elektrisk dynamo och en dito motor dels för särskildt kraftbehof, dels för belysningen. Från den förra, som just i dagerna installerats, till motorn eger kraftöfverföring rum. Behöfligt vatten fås från två samlingsbrunnar och en källa, från hvilken går en ungefär 1 kilometer lång ledning. På god lera har bruket riklig tillgång, liksom på sand; för den senares krossning och rensning skall inrättas en särskild qvarn.
Den tekniska ledningen vid bruket handhafves af en sakkunning tegelmästare under disponentens öfverinseende. Arbetsstyrkan utgör f. n. omkring ett 50-tal, men ökas i mån af behof, ty meningen är ju att drifva rörelsen dygnet om och möjligtvis äfven hela året. I afseende på råteglets torkning är bruket absolut oberoende af väderleken. Jemväl friluftstorklador förekomma dock.
Den nya varmluftstorken har byggts af C. E. Bergmans träförädlingsfabrik vid Ronneby, enligt ingeniör Holmbergs idéer. Samma firma utfört f. n. äfven restaureringen af gårdens åldriga corps de logis, i hvilket disponent L. med familj i dagarne inflyttar.
Detta, hvarifrån utsigten åt Karön isynnerhet är härlig och nedanför hvilket en charmant trädgård utbreder sig, har säkert en skiftesrik och intressant historia. Vid reparationsarbetets början förstördes, tyvärr, en hel del väggmålningar af både kuriositets- och måhända konstvärde, porträtt o. a. samt gamla papper, krigsorder och andra handlingar från t. o. m. 1600-talet. Några målningar räddades dock och äro lemnade till renovering.
Bland trädgårdens ”märkligheter” fäster sig ögat särskildt vid flere stycken synbarligen mycket åldriga, öfver 4 meter höga buxbomsbuskar. Dessa hade sannolikt åtskilligt intressant att förtälja från svunna tider – om de kunde göra sig förstådda.
Disponent L : s hittillsvarande bostad, strax bredvid hufvudbyggnaden, hvars gamla stil och yttre bibehålles, kommer i sommar att bebos af ingeniör C. Holmberg.
Å Angelskogs egor, som utgöra circa 500 tunnlands areal, finns godt om sten, lämplig för bl. a. gatubeläggning. Man ämnar till en början åtminstone utbryta s. k. ”skrafvel” för vägar ur bergen. Gården föder f. n. ett 50-tal nötdjur och 8 hästar. Dess ladugård m. fl. åbyggnader komma äfven att sättas i bättre stånd. Men allt tar tid; tegelbruket måste gå först. Och på detta har, som man kan förstå, båda stora kostnader och möda nedlagts bara i vår, men ändå kräfves mer.
F. n. kan bruket tillverka och leverera 4 millioner tegel pr år, men i ugnen kan brännas 5 millioner. Och bruket är redan nu i tillfälle att effektuera ingående order, något som ej hvilket tegelbruk som helst, synnerligast här uppåt, så här tidigt på våren torde kunna.
Nämnas må slutligen, att allt maskineri, alla tegel- och tippvagnar, vexelskifvor samt ångmaskin och pannor vid bruket äro tillverkade å Carl Holmgrens mekaniska verkstad i Lund. Blott de elektriska apparaterna äro komna från andra håll. J.
Ronneby-Posten N:r 39, Tisdagen den 17 Maj 1904
Lämna ett svar