Bergsbrunna tegelbruk bestod av tre separata anläggningar som låg på ungefär samma plats, cirka sju kilometer söder om Uppsala, vid stambanan. Dessa bruk var verksamma under olika tidsperioder från slutet av 1800-talet fram till mitten av 1980-talet. Koordinater: 59.813390, 17.726998.
Det första bruket (cirka 1890–1898)
Det första tegelbruket etablerades omkring år 1890 och omfattade en mindre anläggning med en ugn, ett tillverkningshus samt lador för torkning och lagring av tegel. Produktionen var begränsad och anläggningen relativt enkel.
Norra Bergsbrunna tegelbruk (1898-1920) – Ringugn
År 1898 uppfördes ett nytt tegelbruk som ett ångdrivet anläggning med produktion av murtegel. I början av 1900-talet uppgick årsproduktionen till cirka 1,2 miljoner tegelstenar. Under åren 1918–1919, då bruket ägdes av AB Byggnadsvaror, genomgick anläggningen en modernisering.
Bergsbrunna tegelbruk (1920-1966) – Ringugnar
Från början av 1920-talet ingick bruket i AB Mälardalens tegelbruk, som redan tidigare hade förvärvat produktionen. Namnet ändrades till Bergsbrunna. Anläggningen utökades och bestod nu av:
- Tre torkvåningar ovanpå ringugnen (Svedalaanläggning)
- Ett femvånings tegelhus, där de fyra övre våningarna användes för torkning
- En separat fyravånings lada
- Flera fristående mindre lador
Trots den omfattande infrastrukturen uppgick produktionen till endast cirka två miljoner tegel per år, inklusive tvåkupigt taktegel och rör. I slutet av 1940-talet hade Bergsbrunna två stora ringugnar i drift och en arbetsstyrka på 50 personer. Den årliga produktionen nådde då cirka fem miljoner murtegel och gult fasadtegel.
Bergsbrunna tegelbruk (1961-1984) – Tunnelugn
Mellan 1958 och 1961 uppfördes ett helt nytt tegelbruk intill det gamla, utrustat med tunnelugn och konsttork. Denna anläggning benämndes 21:1, och produktionen ställdes om från murtegel till gult fasadtegel.
År 1966 färdigställdes ytterligare en ny anläggning, 31:an, och den äldsta delen revs.
Vid halvårsskiftet 1984 lades Bergsbrunna tegelbruk ned av ägaren Kooperativa Förbundet (KF), och 43 anställda förlorade sina arbeten.
Källor:
- Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
- Weber-Qvarfort, T. (2011). Lertäkter i Uppsala. Västerbergslagens utbildningscentrum.
Lämna ett svar