Boksta Tegelbruk låg utanför Vittinge. Anlagt omkring 1896 av fabrikör Ahlström. Köpt omkring 1911 av Magnus Pettersson. Ingen drift 1919-23. Återuppstartat. Brann 1929, återuppbyggt. Nedlagt 1960. Rivet 1962-63. 4 flamugnar. Enkupigt, tvåkupigt och rör.
Omkring 1896 började man i Boksta bränna murtegel men till en början bara för eget behov. Något tiotal år senare utökades med taktegel. Förste ägaren bodde i Österbo och hette Ahlström. Han ska ha varit enarmad och försedd med ett präktigt helskägg.
Bruket låg vid Bokstabäcken intill en äldre såg och kvarn, ett par kilometer söder om Vittinge stationssamhälle på vägen mot Skattmansö och kyrkan. Strax före Gillberga finns åt söder en avtagsväg med stenbro. Några hundra meter in på vägen låg tegelbruket på höger hand där Bokstabäcken dämts upp till en damm.
Tegelbruket i sin industriella form startade 1911. Mellan 1919 och 1923 stod bruket stilla i väntan på ny ägare. Efter ett par tillfälliga ägare övertog Magnus Pettersson tegelbruket som nu förbättrades för en mer löpande tillverkning. Ångkraften byttes mot elektricitet samtidigt som kvarnen och sågen avvecklades.
Efter en brand hösten 1929 uppfördes en ny och för tiden modern anläggning men produktionen var ändå ganska måttlig. Som mest brände man i slutet av 1930-talet 800 000 taktegel. Även rörtegel tillverkades, men inte längre något murtegel.
Familjen Pettersson ombildade 1942 tegelbruket till Aktiebolaget Boksta Tegelbruk med Magnus Pettersson som verkställande direktör. Aktiekapitalet sattes till 100 000 kr. Åtta ar senare hade sönerna tagit över. David blev direktör, Elis åkare och Evert brännmästare.
På tegelbruket som hade fyra flamugnar arbetade på aktiebolagstiden 16 man. Årstillverkningen av taktegel och dräneringsrör låg runt 1,1 miljoner. Som många andra tegelbruk försökte man investera i nyheter som dök upp utan att det för ·den skull blev några genomgripande förändringar. För Bokstas del handlade det om att mata fram leran med skruvpress. Kvaliteten blev dock sämre än med valspress. Teglet frös gärna sönder men det såg man naturligtvis inte omgående. Till detta kom att leran inte alltid var kalkfri. Samma ska ha gällt i Starfors. Onödigt mycket fick man därför ”stjälpa” efter bränningen.
Bruket lades ner 1960. Byggnaderna revs åren 1962-63. I dag är terrängen igenvuxen och svårtillgänglig. Endast ett ensamt garage finns kvar från själva bruket. Utgrävningarna i terrängen är imponerande med mäktiga lämningar av kasserat taktegel och rör.
Direkt sydväst om bron över Bokstaån fanns en annan företagare som tillverkade kakelugnar och lerkärl i en keramisk verkstad. Det har också funnits ett krukbränneri i Näsbo nära Vittinge stationssamhälle. Dessutom en porslinsfabrik i det närbelägna samhället Järlåsa.
Text/källa: Olle Nilson i boken ”Tegelriket” från 2006.
Lämna ett svar