Tegelbruket på Börringe klosters ägor anlades 1884 av greve Beck-Friis och utarrenderades 1886 till byggmästare J G Köhler från Köpenhamn, och från 1894 till dennes son Ove Köhler. Tegelbruket arrenderades av Ove Köhler. Tidigare hade det funnits ett äldre tegelbruk vid godset.
Koordinater: 55.498378, 13.328562
Bruket låg vid Börringe järnvägsstation (vid Malmö-Ystads järnväg), där det anlades ett stickspår till tegelbruket. På 1890-talet var Börringe ett av de största tegelbruken i Skandinavien med en omfattande export.
Bruket hade en patenterad 16-kammars ringugn för bränning av 60.000 sten per vecka. Efter ytterligare investeringar i maskiner och bl a blådämpnings- och glasyrugnar kunde Börringe på 1890-talet erbjuda ett brett sortiment av olika tegelprodukter i tidens smak: rött och svart fasadtegel, alla slags formtegel, glacerat tegel mm. Efterfrågan på Börringetegel blev så stor att Köhler 1893 anlade ytterligare ett bruk – Yddinge tegelbruk.
1907 moderniserades Börringe åter med nya maskiner och ett komplett taktegelbruk byggdes med en 20-kammars ringugn för bränning av 50.000 pannor i veckan. 1912 byggdes en specialmuffelugn för glacering av klyvförbländer (ett beklädnadstegel). Efter utbyggnaden kunde Börringe leverera mellan 4,5 och 5 miljoner tegel årligen. 1928 tillverkades 2,5 miljoner tegelsten och 2 miljoner taktegel med specialiteterna: röd fasad, formsten, falstaktegel och glacering.
Det röda Börringeteglet var omtalat för sin höga kvalitet. Tegelbruket var i drift till 1964.
Se också Special-katalog öfver falstaktegel, Malmö 1906. (PDF – 40 MB)
Källor:
- Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
- Börringetegel – Wikipedia.
Lämna ett svar