Tekniken att glasa takpannor är gammal. Redan i slutet av 1700-talet experimenterades det med glasade takpannor i Sverige – även om tekniken var känd på andra håll i världen långt tidigare. Trots detta var det få svenska tegelbruk som levererade glasade pannor. Produktionen var både kostsam och tekniskt krävande. I praktiken var det bara ett fåtal bruk under 1900-talet som lyckades tillverka dem i större skala. De flesta äldre glaserade takpannor i Sverige är därför importerade, främst från Holland.
Glaserade takpannor har alltså en begränsad tradition i Sverige. Före andra världskriget var det främst samhällets mest välbärgade som valde denna exklusiva lösning. Vissa offentliga byggnader fick också glaserade tak. Men både då och nu upplevs glaserade takpannor som ett uttryck för kvalitet och status.
Så – bör man välja glaserade takpannor när taket ska läggas om? Svaret varierar beroende på vem du frågar. Här belyser vi frågan ur tre olika perspektiv:
A) Byggnadsvårdsperspektiv
Ur ett byggnadsvårdsperspektiv är det optimala att bevara husets autenticitet. Det innebär att man återanvänder de ursprungliga takpannorna. Originaldelar har ett kulturhistoriskt värde i sig. Om originalpannor saknas eller inte räcker till, bör man välja pannor som motsvarar originalet i både ålder og utseende – oavsett om de är glaserade eller oglaserade.
En mindre god løsning er att ersätta originalpannorna med nya kopior. Om detta är nödvändigt, bör kopian vara så lik originalet som möjligt. En enkupig oglaserad panna bör ersättas med en likadan. Att byta till en helt annan typ – till exempel glaserade pannor om huset ursprungligen hade oglaserade – är inte förenligt med god byggnadsvård.
B) Tekniskt perspektiv
Här är det pannans egenskaper som står i fokus. Det ena är inte nödvändigtvis bättre än det andra, men det finns viktiga skillnader:
Glaserade pannor har en slät yta som gör att smuts, snö och vatten lätt glider av. De håller sig renare och ser nya ut längre. Men släta tak kräver ofta snöfångare, och eftersom glaserade pannor absorberar minimalt med vatten, kan mer nederbörd gå direkt till stuprören – noe som kan føre til mer vann rundt husets grundmur.
Oglaserade pannor har en strävare yta som kan ge patina, men också risk för överväxt och missfärgning. De absorberar mer vatten, vilket minskar belastningen på avrinningen. Att tegel suger upp lite vatten är normalt och ofarligt – det torkar ut vid torrt väder.
Takets täthet avgörs av pannans form och fals, inte av om den är glaserad eller ej. I slutändan är det utseendet som utgör den största skillnaden.
C) Estetiskt perspektiv
Här handlar det om smak och stil. Vissa tycker att glaserade pannor är vackrare. Men sunt förnuft bör råda: på enkla stugor kan glaserade pannor kännas fel, medan andra byggnader kan fungera med båda typer.
Lägg gärna tid på att förstå husets historia, tidigare ägare och omgivning. Det kan ge viktiga ledtrådar om vad som passar bäst – särskilt om du inte vet vad som ursprungligen låg på taket.
Vad rekommenderar tegelbruk.se?
Vi rekommenderar i första hand ett byggnadsvårdsperspektiv. Om du inte vet vilken typ av panna huset ursprungligen hade, är oglaserade röda takpannor ofta ett tryggt valg. Gärna återbruk gamla, eller nya med traditionellt utseende. Om inget tyder på att huset haft glaserade pannor, bör man undvika att lägga sådana på äldre byggnader.
Ett särskilt dilemma kan uppstå om huset ursprungligen var tänkt att ha ett annat tak än det som faktiskt lades. Kanske föreslog arkitekten glaserade pannor, men husägaren valde en billigare lösning. Ska man uppfylla arkitektens vision hundra år senare?
Vår ståndpunkt är att man inte bör göra huset mer exklusivt än ursprungligt. Ett hus bör spegla sin byggtid. Om man inte hade råd med glaserade pannor 1910, är det ofta ett misstag att lägga dem idag. Många tekniska lösningar valdes av ekonomiska skäl – ska vi ändra på det nu?