År 1728 lät Sören Sörensson, dåvarande ägare av Hertings gård, anlägga ett tegelbruk på platsen där nu Kapellkyrkogården ligger. Bruket flyttades omkring 1836 till området som idag är kvarteret Tegelbruket, där det fick ett mer hamnnära läge. Tegelbruket fick senare namnet Falkenbergs tegelbruk.
En branschinventering från Riksantikvarieämbetet 1985 skriver att tegelbruket har anor från 1500-talet. Men detta är osäkert. Det är också osäkert när tegelbruket blev ett aktiebolag (Falkenbergs tegelbruks AB).
1904-1905 nybyggdes bruket enligt Svedalasystemet med en stor ringugn och lufttorkning av råsten i tre våningar ovan ugnen.
Produktionen var 1916 omkring 3,5 miljoner tegel varav huvuddelen utgjordes av taktegel och rör. Antalet anställda var omkring 50 och bruket var ifrån starten 1905 elektrifierat. 1928 tillverkades 4,4 miljoner tegel och i slutet av 1930-talet nära 8 miljoner. Bruket var därmed länets största tegelbruk och samtidigt sedan länge landets största rörtegeltillverkare.
Inriktningen på tegelrör har hela tiden varit utmärkande för Falkenbergs tegelbruk och under de sista 15 åren tillverkade man uteslutande rör. Konkurrensen från dräneringsslangar i plast blev till slut för svår och bolaget gick i konkurs 1981. Man hade då 54 anställda i Falkenberg och 28 i Sennan. Nya ägare tog vid och bruket kördes ytterligare två år till november 1984.
Anläggningen består av ett konglomerat av byggnader från 1940-talet och framåt. Tunnelugnen med vagnar fanns kvar 1985.
Källa:
- Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
- Stadens yttre årsringar. Översiktlig karaktärisering av bebyggelsens värden och kvaliteter i Falkenberg. (2005). Falkenbergs museum. Stadsbyggnadskontoret i Falkenberg.
Lämna ett svar