Fyrisvalls tegelbruk var ett av de första av de nyare bruken i Uppsals. Trolig grundad 1850. Bruket kom att ligga på två olika ställen i staden. Den första var på området vid Fyrisån strax söder om Karl Johansgårdarna, senarer flyttat till Svartbäcksgatan. Följande text är kopierad från: Tegelbruken i Svartbäcken och norra Uppsala, Uppsala Industriminnesförening:
Uppgifter om de första 10 åren är bristfälliga, men år 1860 övertar kakelugnsmakare Måns Dahlén bruket.
I december 1880 uppges (i Tidningen Upsala) att all tegelproduktion för de kommande tre åren är upptingad för universitetsbyggets räkning och under år 1881 säljer Dahlén bruket till August Pettersson och Fredrik Lindström. Lindström var ursprungligen vaktmästare vid universitetet, men övergick på detta sätt till industriell verksamhet. Han skapade också en teknisk förbättring av ringugnen, som han fick patent på.
Det är oklart när bruket flyttades till Svartbäcksgatan bakom nuvarande Fyrishov för att så småningom bli granne till Uppsala norra tegelbruk. Möjligen skedde det under 1880-talet.
Lindström avled år 1892, vid 52 års ålder. Redan två år tidigare hade sålt bruket till inspektor R. Cederberg för 40 000 kronor. Rimligtvis måste denna försäljning sättas i samband med att Lindström ungefär samtidigt blev en av de nya delägarna till S:t Eriks Kakelfabrik.
Vad som sedan hände är oklart, men redan i januari 1893 såldes bruket på exekutiv auktion till fabrikör Lindströms dödsbo för endast 13000 kr. Ett par månader senare sålde änkan Lindström bruket vidare till storbyggmästarna Ankarstrand & Hallström för 27000 kr, vilket låter som en god affär för fru Lindström.
Det är oklart exakt när och hur fabrikören Johan Kallenberg kom in i bilden, men han bör ha trätt in som ägare någon gång kring förra sekelskiftet. År 1916 avled Johan Kallenberg och hans son Hjalmar tog över tegelbruket och de andra Kallenbergföretagen och drev det med framgång vidare.
År 1940 drabbades bruket av en häftig och dramatisk eldsvåda, den största i Uppsala på många år. Den stora torkladan i fyra våningar brann ner till grunden samtidigt som ringugnen och maskinavdelningen skadades allvarligt. Skorstenen kom dock att stå kvar. Vad som orsakade eldsvådan är oklart, men misstankar riktades snabbt mot någon tillfällig logerare som skulle ha varit oförsiktig med eld. Bruket var vid tillfället inte i drift, ugnen var släckt och strömmen var frånkopplad. Tegelbruket byggdes inte upp igen och resterna revs.
Företaget tillverkade fasad-, mur-, tak- och rörtegel. I sina glansdagar producerade det årligen över 1 milj. murtegel , varav en halv miljon taktegel och en halv miljon rörtegel. I likhet med andra tegelbruk drevs verksamheten säsongvis. När driften var igång sysselsatte det normalt ett 30-tal arbetare. I tider av stora beställningar, som när handslaget fasadtegel skulle levereras till telegrafhuset i Uppsala, sysselsatte det 75-90 man. Leran hämtades från täkter mellan bruket och Fyrisån, dvs där Fyrishov nu ligger.
Källor:
- Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
- Tegelbruken i Svartbäcken och norra Uppsala. Uppsala Industriminnesförening
Lämna ett svar