Gammelby tegelbruk låg nordost om Möklinta. I drift inom perioden 1890-1914 (rivet). Ägdes av lantbrukare J A Danielsson. Murtegel och kanske taktegel.
Startades och lades ner någon gång inom perioden 1890–1914. Det lilla tegelbruket låg i Möklinta på vägen mot Vivastbo och drevs på traditionellt sätt med sågrörelse och kvarn. Leran hämtade man på åkrarna ner mot Gammelbysjön.
Rörelsen ägdes av lantbrukare Johan August Danielsson som levde 1861–1944. Under hantverksmässiga former tillverkades mest murtegel. Huruvida teglet brändes i fältugn eller i en permanent ugn är okänt. Man tror sig dock minnas att det handlat om ett par olika tegelugnar. Rester från en mur har funnits i den gamla sågbyggnaden som står kvar. Detta har tolkats så att tegelbruket delade hus med kvarnen och sågen. Från tiden runt 1925 minns man i vilket fall bara en enda byggnad där då enbart sågning utfördes.
Intill sågen/tegelbruket fanns en större brunn. Vid ältningen av leran användes lerbråka, valsar och en lokomobil. Leran fraktades till bruket med handkärror som drogs av barn. Eftersom leran var för dålig blev teglet därefter. Bränningen upphörde före första världskriget.
Danielsson som startat tegelbruket var en driftig man som engagerade folk på trakten i sin rörelse. På gården fanns också träsvarveri vars produkter utökades med ett stängselstaket med ”ribbor” av järntråd. Det tillverkades i en helautomatisk maskin som Danielsson själv uppfunnit.
Lokomobilen på 15–25 hästkrafter drev förutom tegelbrukets lerberedare även sågen samt en kvarn som fanns i byggnaden. Kraftöverföringen skedde som brukligt med linor. Den transportabla ångmaskinen eldades med vad som fanns. Ofta blev det gammalt gärdsgårdsvirke. När elkraften kom fick man förmånligt avtal om starkström varpå lokomobilen tystnade. Kvarnen upphörde efter tegelbruket och hela fastigheten blev nu sågverk. När Vattenfall senare tog över elleveransen höjdes propptaxan till en nivå där man tvingades gå ner i proppstyrka och övergå till bara husbehovssågning.
Tegelbruket hade upphört vid tiden för första världskriget men sågen lades ner först omkring 1958. Kvarnen försvann däremellan. Alla industribyggnader utom såghuset intill landsvägen har rivits. En form för murtegel som antas komma från tegelbruket liksom två kvarnstenar finns bland gårdens minnen.
Text og källa: Olle Nilson i boken ”Tegelriket” från 2006.
Lämna ett svar