Gårdsjö tegelbruk låg vid Gårdsjö bruk i Östra Ämterviks socken i nuvarande Sunne kommun, Värmlands län. Tegelbruket utgjorde en del av den mångsidiga industriverksamhet som bedrevs vid bruket, där även stångjärnssmide, kvarnrörelse och sågverksdrift ingick. Bruket är särskilt känt genom sina kopplingar till Carl Wallroth, morfar till författaren Selma Lagerlöf.
Koordinater: 59.766879, 13.293341
När tegelproduktionen inleddes är inte känt. Ett torp med namnet Tegelbruket förekommer emellertid redan i husförhörslängder omkring år 1800. Under 1820-talet anges torpet uttryckligen vara ett torp under Gårdsjö bruk. Förekomsten av ett särskilt torp med detta namn tyder på att tegeltillverkning bedrevs vid platsen redan under det tidiga 1800-talet.
Nya undersökningar av de bevarade lämningarna har emellertid aktualiserat frågan om en betydligt äldre datering. Vid tegelugnen har en återanvänd järndetalj påträffats med en stångjärnsstämpel försedd med initialerna A.L. under krona, vilket har identifierats som bruksägaren Anders Nilsson Lönbohms stämpel. Lönbohm förvärvade Gårdsjö bruk år 1730. Fyndet bevisar inte att tegelugnen uppfördes under hans tid, men det talar för att anläggningen eller delar av dess konstruktion kan ha äldre anor än vad som tidigare antagits.
Under mitten av 1800-talet var verksamheten etablerad och utgjorde en del av brukets samlade industriella verksamhet. I Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige omnämns Gårdsjö som ett järnbruk med såg, kvarn och tegelbruk. Tegelbruket uppges där vara taxerat till 12 000 riksdaler riksmynt, vilket visar att verksamheten hade en inte obetydlig ekonomisk omfattning.
Tegelbruket drevs under 1800-talet av brukspatron Carl Wallroth (1799–1863). I annonser i Nya Wermlandstidningen år 1851 marknadsfördes brukets hårdbrända tegel som särskilt slitstarkt och hållbart. Det har tidigare antagits att annonserna avspeglar en utbyggnad av verksamheten under Wallroths tid. Mot bakgrund av senare fynd har det även framförts att annonserna kan ha sammanhängt med en ökad produktion av taktegel snarare än med tegelbrukets tillkomst.
Både murtegel och taktegel tycks ha tillverkats vid bruket. Påträffade stämplar visar formerna G:B: på murtegel och G.B. på taktegel. Dessa stämplar har normalt tolkats som en förkortning av Gårdsjö Bruk. En lokal tradition berättar emellertid att det ovanligt hårdbrända teglet ibland gav upphov till den skämtsamma uttolkningen ”Gud bevare oss” när murare stötte på det i arbetet.
Inom bruksområdet finns fortfarande lämningar efter tegelbruket. Lokala undersökningar har identifierat rester efter en cirkulär tegelugn med en diameter om cirka 7 meter samt lämningar som tolkats som torklador. Utanför den synliga ugnsstrukturen har även grundstenar påträffats, vilket kan tyda på att anläggningen varit mer omfattande än vad som tidigare antagits. Enligt uppgifter från platsen kan tegelkvarnen ha drivits med kraft från sågverkets turbin genom ett system med vajeröverföring, men anläggningens tekniska utformning är ännu inte fullt dokumenterad.
Tegelproduktionen vid Gårdsjö upphörde år 1904, då brukspatron Ernst Chöler lade ned verksamheten. Därefter övergavs tegelugnen medan annan verksamhet fortsatte inom bruksområdet. I dag återstår endast husgrunden.
Gårdsjö bruk och Selma Lagerlöf
Gårdsjö bruk var under 1800-talet ett av de betydande bruken i Fryksdalen. Förutom tegelbruk fanns här stångjärnshammare, tullkvarn, valskvarn och sågverk. Platsen har även en koppling till Selma Lagerlöf. Efter järnbruksepokens slut lät Lagerlöf uppföra en skrädmjölskvarn vid bruket, där samma vattenhjul som tidigare hade använts för stångjärnshammaren åter togs i bruk.
Källor:
- Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige. (1862). Stockholm: Expeditionen af Konversations-Lexikon.
- Jansson, B. (2026, augusti). E-post till tegelbruk.se om Gårdsjö tegelbruk, tegelstämplar och kvarvarande lämningar. Opublicerat material.
- Nya Wermlandstidningen. (1851). Annons för Gårdsjö tegelbruk. (Exakt datum ej fastställt.)
- Östra Ämterviks hembygdsförening. (u.å.). Tegelbruket. Hämtad 13 augusti 2026, från Östra Ämterviks hembygdsförening – Tegelbruket
Lämna ett svar