De två så kallade Glumslövsbruken – Strandnäs och Sundviks tegelbruk – kom att utgöra ett betydande tegelindustriområde i Skåne från slutet av 1800‑talet och långt in på 1900‑talet. Med sina lägen vid Öresund, egna lastplatser och tillgång till en växande marknad utvecklades de till regionala knutpunkter som satte spår i både landskapet och det lokala samhällets utveckling.
Foto: Anton Hagman. Sundviks tegelbruk, även kallat Glumslövs tegelbruk.
I slutet av 1800-talet stod kusten vid Glumslöv inför en omfattande industriell förändring. Här växte två tegelbruk fram som snart skulle bli kända som Glumslövsbruken – det nordliga Strandnäs tegelbruk och det sydliga Sundviks tegelbruk. Tillsammans kom de att symbolisera den intensiva expansionen av tegelindustrin som präglade västra Skåne under denna period.
Strandnäs tegelbruk, som grundades 1879, drog tidigt nytta av sitt kustnära läge. Med möjlighet att lasta tegel direkt på skutor vid den egna stranden kunde bruket leverera murtegel till städer på båda sidor av sundet. Denna sjötransport blev en viktig drivkraft i utvecklingen av det närliggande fiskeläget Ålabodarna, där många fiskare bytte ut nät och krokar mot att bli skutägare och tegeltransportörer. Vid sekelskiftet 1900 producerade Strandnäs flera miljoner tegelstenar årligen, och arbetsstyrkan växte i takt med efterfrågan. På 1910‑talet sysselsattes omkring 30 man, och produktionen fortsatte att öka innan den till slut upphörde 1970.
Söder om Strandnäs växte Sundviks tegelbruk fram. Grundat 1899 och tidigt känt som ett av Skånes största, nådde produktionen sin topp 1913 med nästan åtta miljoner tegelstenar om året. Bruket hade danska ägare, och stora delar av produktionen gick till den danska marknaden – något som gav verksamheten en tydlig internationell prägel. Med två ringugnar, en växande arbetsstyrka och ett välutvecklat transportsystem blev också Sundvik ett industriellt nav i regionen. Under 1930‑talet övergick man till svenskt tegelmått och namnet Glumslövs tegelbruk började användas. Driften fortsatte till 1959, då anläggningen slutligen avvecklades.
I dag finns inga synliga rester av Sundviks och Strandnäs tegelbruk. Båda revs några år efter nedläggningen. Men historien om de två tegelbruken lever kvar i landskapet – i de gamla lertäkterna, i stranden där tegelrester fortfarande sköljs upp, och i minnet av en tid då Glumslövs kust var ett av Skånes mest levande industriområden.
Tre andra bruk i trakten bör också nämnas:
Kronotegelbruket i Glumslöv, även kallat Kronobruket, anlades i Sundvik 1748 och räknas som ett av Skånes tidigaste organiserade tegelbruk. Bruket etablerades av staten för att förse Landskronas fortifikation och andra offentliga byggnadsprojekt med stora mängder tegel. Trots avsaknaden av en riktig hamn kunde teglet skeppas ut från strandremsan nedanför bruket och vidare transporteras via Landskronas djuphamn. Spår av den tidiga verksamheten finns fortfarande kvar i landskapet, såsom gamla lergravar och rester av torkplatser.
Hildesborgs tegelbruk uppfördes 1877 vid mynningen av Hilleshögsdalen, där närheten till både lertillgångarna och Öresund gjorde läget idealiskt för produktion och sjötransport. Bruket utvecklades snabbt till ett av de större i trakten och nådde kring sekelskiftet 1900 en årsproduktion på omkring tre miljoner tegel. Den egna lastbryggan möjliggjorde tidig export till både Danmark och regionala hamnar, vilket bidrog till brukets starka ställning. Verksamheten upphörde 1966, och idag återstår endast subtila spår i landskapet av den industri som en gång präglade dalgången och kusten.
Örenäs tegelbruk låg i norra Ålabodarna och var i drift från omkring 1850 till 1890. Det etablerades under en tid då äldre korsvirkeshus ersattes av mer moderna tegelbyggnader som en följd av enskiftet och nybyggnationen i Glumslövsområdet. Bruket anlades av Henrik Kockum efter att han övertagit Örenäs gård 1856, med goda förutsättningar för både råmaterial och transport. Tegelproduktionen fick stor betydelse för den lokala byggnadstraditionen, och många av traktens gårdar bär ännu i dag spår av tegel tillverkat på egendomen.
Lämna ett svar