Harbo Tegelverk låg i Harbo. Anlagt runt 1850. Driften återupptogs första åren på 1900-talet. Nedlagt senast 1914, rivet. Tillverkade bl a takpannor.
Viby säteri drev längre tillbaka tegelbruk i Harbo. Det ska ha börjat med en tillverkning av murtegel vid mitten av 1800-talet. År 1866 uppger i vilket fall Historiskt-Geografiskt och Statistiskt lexikon att det på Viby ägor finns tullkvarn, bränneri, såg och ett tegelbruk.
Tegelbruket låg 200-300 meter sydväst om Harbo kyrka efter en gammal väg som förbinder Viby gård med kyrkan. På ekonomiska kartan kallas det nu obebyggda och natursköna området ”Bruket”, i folkmun även Tegelhagen. Det är fyllt med husgrunder, utgrävningar och rester från tidigare industrier. Här finns också en handgrävd, numera torrlagd vattenöverföring. Vid denna konstgjorda förbindelse, som var lagd som en slinga från Harboån, finns bland annat rester av själva fördämningen och stenar efter en raserad bro. Även Harboån har förändrats. Dess flöde har krympt och det som är kvar av den går nu delvis under mark i en kulvert.
På platsen bedrevs på 1600- och 1700-talet järnhantering med smidesverkstad men verksamheten lades ner. Runt 1850 började man i stället bränna tegel på området men även detta hade tillfälligt upphört före sekelskiftet. Första åren av 1900-talet återupptogs dock tegeltillverkningen av dåvarande säteriägaren G Asplund från Västerås. Taxeringsvärdet var då 4 000 kronor.
I Viby tegelbruk brände man både murtegel och taktegel. Det senare ska möjligen till en del ha utgjorts av en trekupig panna med låg och plan profil. På grund av undermålig kvalitet upphörde tillverkningen ånyo efter ett fåtal år, senast 1914. Eftersom bevarat taktegel från Viby har varierande färg med gulflammiga inslag kan man anta att förekomst av kalk i leran var ett av problemen. Harboleran är känd för att i likhet med annan lera i Uppsalatrakten vara kalkhaltig vilket försvårade en jämn bränning.
Tegelbruket liksom ett par stugor som fanns på området är sedan länge rivna. Grundstenar finns kvar och även delar av fundamentet till skorstenen som fick stå kvar till fram emot 1950. En av tegelladorna flyttades dessförrinnan från Tegelhagen till Vibys ladugårdsområde på andra sidan av Harboån där den återuppbyggdes. Den före detta tegelladan står kvar men hotas av rivning.
Av någon anledning kallades tegelbruket i Harbo ”tegelverk”. Samma beteckning användes på några tegelbruk i Heby.
Text: Nilson, Olle. (2006). Tegelriket.
Lämna ett svar