Byggt i Heby slutet 1880-talet av Claës Wikström som Uddens tegelbruk. Brann 1907. Återuppbyggt som Nya tegelbruket. Köpt 1918 av Backa-Hosjö. Köpt 1924 av Karl Sköldberg & Co. Köpt 1960 av Wallbergs Fabriks AB. Nedlagt 1966 (rivet). 9 flamugnar. 2 ugnar för glasering och blomkrukor. Enkupigt och tvåkupigt taktegel, rör samt blomkrukor.
Bruket byggdes 1885 eller möjligen 1890 av Claës Wikström. Det gick i många år under namnet Uddens tegelbruk och låg från början närmare järnvägen drygt hundra meter söder om Nya Tegelbruket som skulle komma att ersätta Uddens bruk (”Gamla bruket”) efter en brand. En gissning är att Uddens sågverk också förstördes vid branden och därefter aldrig återuppbyggdes.
Wikström var trävaruhandlare och ägde själv flera sågverk på annat håll. Oftast kallades han grosshandlare. Han kom till Heby 1875 samma år som Axel Rosenlund. Från början handlade det för Wikström mest om sågverket. Tegelbränningen var blygsam och utfördes i Gamla bruket som var litet och ålderdomligt. Det brann som nämnts ner och ersattes 1907 av Nya Tegelbruket som fick utökade resurser med tre flamugnar i en byggnad om fem våningar. Senare skedde ytterligare förbättringar och tillbyggnader.
Wikström avled 1915. Hans dotter Anna drev bruket några år tills inspektor Wulf tog över. Han hade tidigare varit ledare för AB Mälardalens Tegelbruk.
År 1919 byggdes en linbana fram till järnvägens lastkajer. Den passerade framför grosshandlare Wikströms villa som fått det påpassliga namnet ”Strömsvik”. Linbanan användes i många år men ersattes till slut av markbundna transporter på räls eftersom den med sin låga höjd hindrade till farten till bruket.
Efter Wikströms död införlivades tegelbruket 1918 under Hosjö-Backa i gruppen Heby Tegelverk. Antal anställda var då cirka 50 man. Någon sågning förekom inte längre. Sex år därefter köptes Tegelverket av Karl Sköldberg och blev nu åter familjeföretag.
Tegelbruket blev tidigt elektrifierat och hade som mest en arbetsstyrka på 85 man och 11 flamugnar varav två användes för blomkrukor och glasering. Tillverkningen av blomkrukor som man var ensam om i Heby låg på översta våningsplanet och sköttes huvudsakligen av kvinnor.
Kapaciteten var efter utbyggnad 3,3 miljoner taktegel, 1,2 miljoner rör och 0,8 miljoner blomkrukor. Sortimentet var omfångsrikt. Bara av blomkrukor tillverkade man 28 olika storlekar i fyra modeller. Leran hämtades bland annat från området vid Storängen där idrottsplatsen i dag ligger. På norra sidan om Storängsgatan ägde Olsson & Rosenlund lertäkterna.
År 1960 såldes Tegelverket till Wallbergs Fabriks AB. Övertogs en kort tid av Slottsmöllans tegelbruk på 1960-talet. Nedlagt 1966.
Moderbolag: Heby tegelverks AB.
Källor/text:
- Bohlin, A. (1998). Jag utbildade mig til tegelmästare. I boken Tegelepoken i Heby.
- Nilson, O. (2006). Tegelriket
Lämna ett svar