Från 1870-talet kom trakten omkring Heby-Vittinge-Sala at domineras av taktegeltillverkare. Produktionen ökade stadigt och omkring 1950 tillverkades mer än hälften av svenska takpannor här.
Traktens lera var perfekt. Det fanns gott om arbetskraft och järnväg åt alla håll. Det rådde heller ingen brist på vatten, sand och brändsle. De använde en snabb och billig typ av tillverkningsmetod – strängpressningstekniken. I trakten samverkade alltså allt på ett optimalt sätt – råvarorna, läget, arbetskraften och det riskvilliga kapitalet.
Stora tegelbruk ble grundad av Frebelius (Lantmännens 1876), Rosenlund (Heby store tegelverk 1880) och Wikström (Heby nya tegelbruk 1890).
Tegelbruk i Hebytrakten
- Horrsta tegelbruk (1860-1901)
- Klockargårdens tegelbruk, Juhlins (1850-1910)
- Lantmännens tegelbruk (1870-1950)
- Olsson & Rosenlund – Heby stora tegelbruk (1882-1980)
- Heby tegelverk (Fyra bruk i perioden 1890-1967)
- Starfors tegelbruk (1906-1965)
- Sillbo tegelbruk, Huddinge (1870-1971)
- Hemmingsbo tegelbruk, Nora/Tärnsjö (1900-1916)
- Viby säteri, Harbo (1850-1910)
- Renboholm tegelbruk, Östervåla (omkr 1900)
Tegelbruk i Vittingetrakten
- Boksta tegelbruk (1911-1960)
- Ösby såg – Lilla bruket. Lundqvist & Huddén (1896-1966)
- Lundqvist & Huddén – Nya bruket (1918-1979)
- Haulins / Vittinge tegelbruk (1872-)
- Skattmansö tegelbruk (1799-1968)
Tegelbruk i Salatrakten
- Josefsdal tegelbruk (Sala) (1925-1965)
- Sala tegelbruk (1882-1970)
- Nyby tegelbruk, Jugansbo (1850-tal-1970)
- Hörnsjöfors tegelbruk, Västerfärnebo (1820-tal-1961)
- Västerbo tegelbruk, Möklinta (1874-1972)
- Gammelby tegelbruk, Möklinta (1890-1914)
Källa: Nilson, O. (2006). Tegelriket.
