Tillsammans med Mälardalen har Skåne i alla tider intagit en särställning. Det har genom tiderna sammanlagt funnits närmare 300 tegelbruk i Skåne. Vissa var små bruk som anlades under tiden ett bygge pågick, medan andra utvecklades till större industrier.
Under 1660-talet var det bare ett tegelbruk i provinsen. Under 1700-talet växer antalet tegelbruk något och vid 1800-talets ingågn fanns ett dussin bruk i gång. De flesta bruken anlades från 1800-talet.
Bruken placerades där det fanns god tillgång på råvaran och där avståndet till marknaden inte var alltför långt. För att kunna transportera teglet förlades bruken också vanligtvis i närheten av järnvägen, fram till dess att landsvägstransporten tog över allt mer från 1930-talet och framåt. 1800-talets tegeltillverkning är främst knuten till förekomsten av glacial lera, men även andra typer av leror har använts.
Tegelbruken har förekommit över hela landskapet, men en viss koncentration av tegelbruk fanns längs den skånska västkusten och i ett stråk ner mot Ystad. Tegelproduktionen fick ett uppsving under 1870- och 1880-talen när nya produktionsmetoder medgav rationaliserad drift.
Område vid Lomma
Vid Höjeåns utlopp i Öresund har tegelbränning förekommit sedan slutet av 1600-talet. Vid sekelskiftet 1900 låg här fem stora tegelbruk med en sammanlagd produktion av mer än 20 miljoner tegel om året: Malmö-Lomma Tegelbruks AB, Kockums/Skånska Cement, Lomma I (Lundsten), Lomma II (Anders Svensson) och Lomma III (Oskarsfrid).
Taktegel i Skåne
Huvudproduktionen vid dom äldsta tegelbruken i Skåne var murtegel. Få tegelbruk producerade taktegel. I början av 1900-talet var takpannor nästan okända i södra Sverige. Tegelmestareskolan skriver 1914:
Särskildt torde förtjäna beaktas Försökstegelbrukets åtgärder tör takteglets återinförande som taktäckningsämne. För 10 år sedan var taktegel så godt som okändt i södra Sverige, särskildt i Skåne, där såväl användningen som tilverkning var sällsynt intill dess Försökstegelbruket uptog tillverkningen af modern typ. Tack vare energisk propaganda är användningen af taktegel nu mera allmän såväl på landet som i städerna och manga af tegelbruken hafva drfivit upp en ansenlig tillverkning.
Men Skåne var tidigt ute med maskintillverkning, och kom i början av 1900-talet snabbt igång med formpressade takpannor. Det finns därför många avancerade och fantasifulla former på taktegel från Skåne efter 1900. (Till skillnad från den enkelhet som är karaktäristisk för blant annat Sörmland eller den strängpressade Heby-teglen).
Men håndslagna takpannor från Skåne er det mycket få av i dag.
Källor:
- Hidemark, O. (1982). Fataburen. Nordiska museets och Skansens årsbok.
- Hedenstedt, K. (2005). Hedenstedts taktegelmuseum. Sörmlandsbygden – Södermanlands hembygdsförbunds årsbok.
- Tegelmästareskolan och försökstegelbruket i Svedala. Tioårsskrift 1914. Helsingborg.
- Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
- Länsstyrelsen i Skåne.