Hyllinge tegelbruk

Hyllinge tegelbruk anlades 1899 av Hyllinge Stenkols- och Lerindustri AB. Den senare köps av Höganäs AB i 1911.

Vid sekelskiftet fanns en fabrik i fyra våningar för tillverkning av eldfast tegel och klinkerplattor, samt en ringugn för murtegel och rör. 1903 byggdes ytterligare en ringugn, enligt Svedalasystemet med torkning i tre våningar ovan ugnen.

Produktionen var 1905 5 miljoner tegel och 7.000 ton eldfasta produkter. Antalet anställda var 120 man och bruket hade egen järnväg till Bjuvs station. 1910 byggdes ytterligare en klinkerfabrik intill den gamla och enligt samma system. Ugnarna i klinkerfabrikerna värmdes med stenkolsgas från egna gasgeneratorer, medan ringugnarna eldades med stenkol.

I slutet av 1910-talet byggdes det äldre rödtegelbruket om enligt det danska systemet med torkning ovan och vid sidan av ugnen. Under 1920- och 1930- talen tillverkades årligen mellan 6 och 7 miljoner tegel vid Hyllinges båda ringugnar. Tillverkningsprogrammet omfattade gult och brunt och glacerat murtegel, lättmurtegel, håltegel, kanaltegel, ljusrött och glacerat brunt eller svart falstaktegel samt rör i alla dimensioner.

Omkring 1930 lades gruvdriften ned och klinkerfabrikerna revs till största delen, och därefter var Hyllinge uteslutande ett tegelbruk.

Strax före kriget fanns planer på att göra om anläggningen till ett renodlat murstensbruk med modern kammartorka och en produktionskapacitet på 10 miljoner sten vid de båda ugnarna. 1944 brann byggnaden över den äldsta ringugnen ned, så att endast ugn och skorsten lterstod, och kort därefter byggdes kammartorkanläggningnen med 42 torkkammare.

Under 1960-talet ersattes ringugnarna med en tunnelugn av Frosterus konstruktion, och efter detta tillverkades nästan uteslutande den karaktäristiskt rödbruna fasadstenen vid Hyllinge.

Tegelbruket lades ned 1978.

Källor:

• Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
• Bjerning, L. (1943). Nordvästra Skånes tegelbruk. En näringsgeografisk studie. Svensk geografisk årsbok 1943. Lunds Universitet.