Klippans tegelbruk grundades år 1898 under namnet Åby-Klippans tegelbruk och låg i norra delen av Klippans municipalsamhälle, på sluttningen ner mot Böljaneån. Med sin karakteristiska färg, Klippans rosa, blev teglet ett eftertraktat material bland arkitekter och byggare. Men efter nästan 90 år av produktion tystnade ugnarna för gott 1986.
Bruket anlades som ett ångtegelbruk med en stenkolseldad ringugn, tre långa torklador på cirka 175 meter vardera, samt en separat byggnad för ångmaskin, tillverkningsmaskiner och smedja.
Initiativtagare till bruket var tingsvaktmästaren Nils Petter Persson, som senare blev disponent. Markägaren Johannes Paulsson hade genom egna undersökningar upptäckt att leran på hans marker var av ekonomiskt intresse. Med stöd från konsul Olsson i Helsingborg, som redan drev Rögle tegelbruk, bildades Åby-Klippans tegelbruks AB på fastigheten Åby nr 5.
Redan 1899 tillverkades 2,5 miljoner murtegel, och året därpå började man även producera rörtegel. Verksamheten expanderade snabbt, och 1902 byggdes tegelugnen om till en modern ringugn. Det första huset byggt med Klippantegel var Storgatan 20 i Klippan. Fram till 1911 grävdes leran fortfarande för hand.
År 1905 tillverkade bruket tre miljoner mur- och fasadsten samt 800 000 rör. En stor order på 280 000 tegel till Hässleholms Sparbank markerade en viktig milstolpe. Under 1920- och 1930-talen producerades mellan fyra och fem miljoner tegel per år, inklusive taktegel. Antalet anställda varierade med säsongen – 18 vintertid och upp till 55 sommartid.
År 1937 bytte bruket namn till Klippans tegelbruk. Under 1940-talet moderniserades anläggningen, och 1955 investerade man i kammartorkar för att minska beroendet av väderleken. Teglet blev känt för sin höga kvalitet och sin unika färg – Klippans rosa – som särskilt uppskattades av arkitekter under 1970-talet. Det var Nils Plöjel som skapade Klippans rosa. Han tog över tegelbruket efter sin far Ivar Plöjel.
Trots moderniseringar och starkt varumärke började byggbranschen försvagas under 1980-talet. Färre beställningar ledde till ökade förluster. Klippans tegelbruk, som då ingick i Stråbruken AB inom Johnssonkoncernen, producerade årligen mellan åtta och nio miljoner tegel, främst ett ljust rött fasadtegel med hjälp av en tunnelugn. Men 1986 lades bruket ner och all utrustning togs bort. Av den ursprungliga anläggningen finns idag inget kvar.
Koordinater: 56.137587, 13.137674
Källor:
- Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
- Bjerning, L. (1943). Nordvästra Skånes tegelbruk. En näringsgeografisk studie. Svensk geografisk årsbok 1943. Lunds Universitet.
- Klippans kommuns historia | Klippans kommun
- Tegelbruket och läderfabriken – Rönneådalen – Skånes Nordvästpassage
Lämna ett svar