År 1840 lät löjtnant J. A. Nordenfelt anlägga Nya Lerdala tegelbruk i direkt anslutning till herrgården. Tegelbruket kom att spela en viktig roll i den lokala industrin och var verksamt fram till omkring 1950.
Koordinater: 58.485013, 13.728361 (Lerdala socken, Skövde kommun)
Under sin verksamhetstid producerade bruket stora mängder tegel – enligt uppgift hela 400 000 tegelstenar redan år 1845, även om den årliga produktionen under 1800-talet oftast låg kring 100 000. År 1928 noterades åter en topp med 400 000 producerade enheter, inklusive mur-, tak- och rörtegel.
En av de mest intressanta lämningarna från bruket är ruinen efter den periodiska ugnen, som sannolikt härstammar från 1840-talet. Ugnen är av stort teknikhistoriskt intresse och tycks överensstämma med den konstruktion som Carl Wijnblad beskrev redan 1755 i sitt verk Fyratio Wåningshus. Denna typ av ugn representerar en viktig länk mellan äldre hantverkstraditioner och den industriella utvecklingen av tegelproduktion i Sverige.
I anslutning till tegelbruket finns även spår av lertäkter, där råmaterialet till tegelproduktionen hämtades. Dessa lämningar vittnar om det omfattande arbete som låg bakom varje tegelsten.
Nya Lerdala gård var under 1800- och tidigt 1900-tal ett centrum för småskalig industri. Förutom tegelbruket fanns här även ett bränneri, kakelugnsfabrik, mejeri, kvarn, såg, kalkbruk samt en kabelmakarverkstad. Tillsammans utgjorde dessa verksamheter ett levande industriellt landskap, där Lerdala tegelbruk var en av de mest framträdande aktörerna.
Källor:
- Kringla – nya lerdala gård
- Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
Lämna ett svar