Marks tegelbruk

Tegelbruket anlades av Anders Bäckman 1886 som Vestra Marks Tegelbruk. Bruket såldes till Robert Wieslander 1897 som året efter fortsätter driften under namnet Marks Tegelbruk Wieslander & Co. Redan 1902 ombildades bruket till aktiebolag. Koordinater: 59.280528, 15.193362.

Ronnie Gustafsson skriver i sin sammanställning om företagen i Örebro Stad:

Vestra Marks tegelbruk 1886-1895

På platsen Vestra Mark fanns ett tegelbruk redan i mitten av 1880-talet. Bruket som gick under namnet Vestra Marks Tegelbruk drevs av jordbrukaren och nämndemannen Anders Bäckman född i Nerikes Kil 1828. På platsen fanns en tegelbruksbyggnad, flera torklador, en tegelpress, en tegelugn och en lokomobil. Hemmanet bestod av 4 tunnland god lerjord samt 5 hemmansdelar om 5 á 7 tunnland åker vardera.

Att Bäckman sålde murtegel på Vestra Mark kan man se i hans annonser från 1886-87 och att det handlade om egen tillverkning bekräftas av att han 1890 erbjuder både tegelarbetare och kvinnor anställning på bruket. 1895 bjuder Bäckman ut tegelbruket till salu och under hösten 1897 är försäljningen klar. Den från Glanshammar inflyttade godsägaren Magnus Robert Wieslander, köper fastigheten Mark 1 med tillhörande tegelbruk och under våren 1898 bildar han det nya bolaget Marks Tegelbruk Wieslander & Co.

Marks tegelbruk Wieslander & Co 1898-1902

Initiativet till grundandet av det ”nya” tegelbruket togs av godsägare Robert Wieslander, överstelöjtnant Carl Vogel, direktör Frans Bäckström och grosshandlare Gustav Gyllander. Weislander stod som ensam firmatecknare för bruket och hade rådgivande hjälp av Ingenjör Nils Fredriksson. Marks tegelbruk skulle senare bli den största producenten av tegelprodukter i Örebro och ett av Sveriges största tegelbruk.

Bygget av det nya tegelbruket kommer igång under våren 1898 och sysselsätter 150-180 personer, en förhållandevis stor arbetsstyrka på den tiden. Byggherren Lindström lovar att tegelbruket skall stå färdigt kring årsskiftet 1898-99 och kunna tas i drift redan under den första månaden 1899.

Marks tegelbruk blev hela 153 meter långt och mot skyn pekade en 50 meter hög skorsten. I november 1898 står brännugnarna färdiga och i slutet av december ligger också taket på plats. Bruket tas i drift under januari månad 1899, precis som Lindström förutspått.

Branden 1902

Tillverkningen vid Marks tegelbruk hade bara pågått i 4 år då olyckan är framme. Vid halvtre tiden på eftermiddagen den 11 augusti 1902 börjar det brinna i trävirket vid den överhettade torkugnen. Elden sprider sig med en rasande fart över den stora träbyggnaden och snart är hela tegelbruket uppslukat i ett stort eldhav. Brist på vatten och kraftiga vindar gjorde att brandmännen bara kunde stå och se på när ett av Sveriges största tegelbruk brinner ner.

AB Marks tegelbruk 1902-1960

Efter detta missöde inbjöds intresserade byggmästare att bilda ett nytt bolag för återuppbyggnad av tegelbruket. De som ställde upp var Carl Vogel, Frans Bäckström, Per Eriksson, Lars Ljungvall och Axel Malmrot. Företget registrerades som AB Marks Tegelbruk med ett aktiekapitalet på 140.000 kr. Till verkställande direktör valdes Per Eriksson och som arbetsledare utsågs tegelmästare Vilhelm Petter Persson.

Bruket byggdes snabbt upp igen och 26 februari 1903 stod det färdigt. Bruket återuppfördes enligt Svedalasystemet. Det var en ståtlig tegelbyggnad med en total längd av 270 meter, dekorerad med 8000 fönster. Till detta tillkom också en 150 meter lång torklada. Tillverkningen kom igång 1 Juni och invigningen hölls den 8 juni. De fick en god start då tegelbruket redan från början försågs med de modernaste maskinerna i form av pressar och varmluftstorkar. Företaget redovisade en nettovinst på 21.191 kr redan första året varav 8.400 kr gick till aktieutdelning. De tillverkade ca 30.000 tegel/dag och utvecklingen var god. 1906 byggdes fabriken ut med 70 meter till en kostnad av 90.700 kr.

Leran som användes hämtades först från Mariebergsområdet strax utanför Örebro därefter från platsen där tegelbruket låg. När Örebro Stad 1925 förlade Svea Tränkår på marken där leran hämtades, så fick tegelbruket tillgång till 56 tunnland mark från Rosta gård, ett s.k. markbyte. En smalspårig järnväg byggdes mellan Rosta och tegelbruket och två bensinlok med tillhörande vagnar införskaffades från den tyska fabriken Deutsche Obeursel i Köln. Den väg som uppstod för transporter av lera kom att kallas Lertagsgatan, en gata som finns kvar än i dag.

1904 tillverkades 2,8 miljoner murtegel och 1912 5,35 miljoner och antalet anställda var då 80 man. Sistnämnda år tillverkades även fasadtegel, taktegel och rör. Tegelbruket lades ned 1956 och hade då ett 40-tal arbetare. (Olsson 1987).

1959 köpte Örebro Stad samtliga aktier i företaget som då ägdes av Johan Behrn vilket kom att betyda slutet för tegeltillverkning i Örebro. Det gamla tegelbruket skulle läggas ner och marken ge plats för ett bostadsområde med totalt 1200 lägenheter. I februari 1960 rivs fabriken och byggandet av det nya bostadsområdet går därefter med en rasande fart. Redan i juli 1960 står de första bostäderna klara för inflyttning och hela bostadsområdet med 1200 lägenheter invigs 1963.

Källor:

• Gustafsson, R. (2022). Lerindustrin i Örebro. En sammanställning om företagen i Örebro Stad.
• Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.