Nyby tegelbruk var beläget i Barlingbo socken på Gotland. I samtida tidningskällor förekommer anläggningen huvudsakligen under namnet Nyby tegelbruk, men även benämningarna Barlingbo tegelbruk och Nyby och Barlingbo tegelbruk förekommer.
Gotland, koordinater: 57.571992, 18.482901 (cirka)
Tegelbruket anlades år 1882 och utvecklades under 1880-talet från en enklare verksamhet till en mer modern tegelproduktion. En samtida beskrivning från år 1888 berättar att man under de första åren brände teglet direkt på öppna fält. De formade tegelstenarna staplades då i högar som täcktes över och brändes utan egentlig ugnsanläggning. Resultatet blev dock ojämnt och kvaliteten varierade.
Ett särskilt problem var lerans innehåll av kalkpartiklar, vilka försämrade tegelstenarnas hållbarhet. För att förbättra kvaliteten anlades därför slamdammar där leran renades innan den användes i produktionen. Leran löstes upp i vatten, varpå sten, grus och andra föroreningar sjönk till botten. Därefter fick den renade leran torka innan den blandades med sand och fördes vidare till formningen.
Tillverkningen skedde ännu hantverksmässigt. Leran kördes med kärror till tegelladorna där tegelstenarna formades i enkla träformar, två stenar åt gången. Efter torkning staplades de i ugn för bränning. Omkring år 1888 hade bruket uppfört en tegelugn med kapacitet för cirka 30 000 tegelstenar per bränning. Själva bränningen tog ungefär tio dagar, varefter ugnen fick svalna under ytterligare några dygn innan teglet kunde tas ut.
Det färdiga teglet beskrivs som hårt, klangfullt och ljusgult till färgen. Produktionen omfattade vanligt murtegel, tunnare klinktegel samt dräneringsrör. Vid tiden för beskrivningen uppgick årsproduktionen till omkring 100 000 tegelstenar och bruket sysselsatte ett tiotal arbetare.
Den lokala marknaden var den viktigaste avsättningen. Samtidigt framhölls att tegel hade flera fördelar jämfört med den gotländska kalkstenen, som fortfarande dominerade som byggnadsmaterial på ön. Tegel ansågs ge torrare och mer ändamålsenliga byggnader samt vara enklare att transportera.
Brukets ägare planerade under slutet av 1880-talet att utöka verksamheten och även börja tillverka fasadtegel. Om dessa planer genomfördes är idag okänt.
Verksamheten kan följas i samtida tidningskällor från 1880-talet och fram till 1916. I en annons från detta år utbjöds brukets ångpanna och ångmaskin till försäljning, vilket kan tyda på att verksamheten var under avveckling eller omorganisation. Några senare uppgifter om tegelproduktion vid bruket har ännu inte påträffats.
Källor:
- Gotlands Allehanda, 13 augusti 1888.
- Kungliga bibliotekets digitala tidningsarkiv.
Lämna ett svar