Dräneringsrör var, som namnet antyder, ett rör för att leda bort vatten. Dräneringsrör för jordbruket blev tidigt en mycket viktig produkt. Det innebär utdikning och torrläggning av åkrar genom nedgrävda dränerande tegelrör, en teknik prövad i England redan under 1820-talet. Under 1840-talet nådde metoden Skandinavnien.
Dräneringsrör av tegel tillverkades i olika dimensioner, mätt i tum: Från 1,5″ til 6″ i invändig diameter och standardlängden var 30 cm.
På de gamla bruken var det särskilt viktigt att leran hade rätt konsistens och proffs kunde använda uttryck som man kan inte göra två toms rör av fyra toms lera. Fel konsistens gjorde att rören blev ojämna.
Från 1960-talet har tegelrören helt konkurrerats ut av dräneringsslangar i plast.
Taktegel och rör kallas med ett gemensamt namn för tunnväggigt gods och ställer vid tillverkningen högre krav på lerans kvalitet.
