Röbo tegelbruk

Röbo tegelbruk i Uppsala startades i början av 1860-talet och byggdes om för maskinell drift 1883. Vid sekelskiftet tillverkades 850 000 murtegel av 30 arbetare. Bruket hade en 14-kammars ringugn och två stora torklador.

Koordinater: 59.885137, 17.620568.

Theresa Weber-Qvarfort skriver i sin uppsats Lertäkter i Uppsala:

Första ägare var Krüger & Toll, sedan jägmästare Carlander och därefter 1923 KF som ägde flera tegelbruk under namnet AB Mälardalens tegelbruk. KF köpte senare också Bergsbrunna tegelbruk. Kring sekelskiftet såldes det av en byggmästare Löfgren till ett konsortium av tre andra från Uppsala, A. Felldin, L. J. Hultman och J.E. Gustavsson. 1917 köptes bruket av AB Byggnadsvaror som i sin tur sålde det 1923 till AB Mälardalens tegelbruk.

Efter att AB Mälardalens tegelbruk övertagit driften på 1920-talet fördubblades produktionen och uppgick 1928 till 1,7 miljoner tegel, både rött och gult. Torkkapaciteten byggdes kontinuerligt ut med nya torklador och påbyggnader av de äldre. Från 1943 hade man två ringugnar i drift och kunde tillverka 3,5 miljoner tegel, vilket i slutet av 1940-talet ökade till nära 6 miljoner. Då arbetade 62 personer vid Röbo.

Bruket, som låg några kilometer norr om staden, alldeles invid riksvägen mot Gävle, hade ett eget stickspår från stambanan vid Gamla Uppsala. Brukets produkter såldes upp till 150 mil från tillverkningsorten. Karolinska sjukhuset i Solna är byggt av tegel från Röbo tegelbruk.

Den 17 maj 1955 drabbades Röbo av Uppsalas dittills värsta industribrand. Bruket byggdes snabbt upp igen och stod klart efter något år.

Efter branden installerades en automatisk oljeeldad tunnelugn som en experimentmodell med begränsad kapacitet (cirka 150–200 tegel per timme och vagn). Den kvarvarande ringugnen stod fortsatt för den största delen av produktionen. Den nya tekniken innebar att en mindre personalstyrka krävdes – i stället för cirka 40 arbetare före branden räckte det nu med ett 20-tal för samma produktion.

Sedan bruket återuppbyggts var gult fasadtegel huvudprodukten fram till nedläggningen 1970. Anläggningen är riven.

Källor:

• Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
• Tegelbruken i Svartbäcken och norra Uppsala. Uppsala Industriminnesförening.
• Weber-Qvarfort, T. (2011). Lertäkter i Uppsala. Västerbergslagens utbildningscentrum.