Rögle tegelbruk låg intill Rögle station på järnvägen Hälsingborg – Ängelholm. Tegeltillverkningen her er av gammalt datum. Tegelbruket startade troligen under andra hälften av 1700-talet.
I 1871 overtog konsul Petrus (Petter) Olsson från Helsingborg tillverkningen vid Rögle. Då började en storhetstid för bruket. Egentligen blev det tre tegelbruk, liggande tätt intill varandra:
- Det mellersta och äldsta med en äldre fältugn (revs i slutet av 1880-talet) och två ringugnar. Dette bruk revs under första värdskriget.
- Det norra byggt 1885 med två ringugnar. Det norra revs 1915, då man upptäckte, att dess norra del låg på en för längesedan avsöndrad utgård til Rögle och uppgörelse med utgårdens ägare ej kunde komma til stånd.
- Det södra byggt 1897 med en ringugn.
Det gulgröna teglet från Rögle var ett starkt och frostbeständigt tegel. Sten från Rögle tegelbruk kallades ”Olasten” efter ägaren Petter Olsson. Sten från konkurrenten Helsingborgs ångtegelbruk kallades ”Persasten” efter ägaren Nils Persson.
Fram till 1960-talet brände man i ringugn och därefter i tunnelugn. Det nya bruket uppfördes i gult fasadtegel med gröna snickerier och tak av korrugerad eternit. Rögle tegelbruk var vid nedläggningen fortfarande ett helägt dotterföretag till AB P Olsson & Co i Helsingborg, som också sedan sekelskiftet drev Sennans tegelbruk utanför Halmstad. Efter nedläggningen 1979 har byggnaden tömts på all utrustning.
Källor:
- Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
- Bjerning, L. (1943). Nordvästra Skånes tegelbruk. En näringsgeografisk studie. Svensk geografisk årsbok 1943. Lunds Universitet.
Lämna ett svar