Rydebäcks (Ryabäcks) tegelbruk är ett av de äldsta dokumenterade tegelbruken i Helsingborgstrakten. Det anlades troligen år 1622, då den danske kungen Christian IV gav holländska tegelmästare privilegium att uppföra en tegelugn och en tegelgård vid Rybeck. Under mer än tre århundraden präglade bruket landskapet och bebyggelsen i södra Helsingborg. Den kommersiella verksamheten upphörde år 1880, men mindre tegeltillverkning för husbehov fortsatte in i början av 1900-talet.
Koordinater: 55.969956, 12.760813
Ett danskt kungligt privilegiebruk
Under åren 1621–1622 utfärdade Christian IV flera privilegiebrev till holländarna Johan van der Enden och Frantz Bastian, som fick rätt att anlägga ett tegelbruk vid Rybeck. Teglet skeppades i stor utsträckning över Öresund till kungens byggnadsprojekt, men användes också lokalt. På den Buhrmanska kartan från 1684 är bruket markerat som “Tegelladan”, det enda tegelbruket som finns utmärkt på hela Skånekartan.
1700- och 1800-talen – ett bruk i ständig förändring
Under 1600- och 1700-talen bytte bruket ägare många gånger. Teglet brändes i en långsträckt ugn nära stranden, och skeppades ut via två långa bryggor som sträckte sig ut i sundet. Produktionen omfattade mursten, takpannor och senare även tegelrör för jordbruket. På 1780‑talet köpte domprosten Wåhlin stora delar av Rya by och bruket, som då hade vuxit till ett betydande jordagods. Senare övertogs egendomen av lagmannen G. A. Löwenhielm, som ytterligare konsoliderade markinnehaven.
1845 – Carl Holtfreter och den stora expansionen
År 1845 inleddes en ny epok när den tyske sjömannen och tegelmästaren Carl J.E. Holtfreter köpte Rydebäcks tegelbruk. Han lät:
- utvidga egendomen kraftigt
- modernisera verksamheten
- uppföra den nya herrgården Rüdebecks Gård (1850–1854)
- bygga ut torklängor, ugnar och arbetsbyggnader
Under Holtfreters ledning ökade produktionen från omkring 500 000 tegelprodukter per år till nästan 2 miljoner – en fyrdubbling på cirka femton år. Bruket blev känt som Rüdebecks Tegelbruk, och tegel stämplat RÜDEBECK kan fortfarande hittas i marken nära stranden.
Konkurrens och nedgång
Efter 1861 förändrades marknaden snabbt. Näringsfrihetsförordningen öppnade för andra aktörer, bland annat Rögle tegelbruk och Helsingborgs ångtegelbruk. Dessa hade bättre transportmöjligheter, större kapital och mer industrialiserade processer.
Under 1870-talet började Rydebäcks tegelbruk tappa marknadsandelar. Produktionen minskade successivt, och vid sekelskiftet 1900 hade verksamheten i praktiken upphört.
Efter brukets tid
Efter Holtfreters ekonomiska sammanbrott 1880 övertogs gården av den danska societetsdamen Vilhelmine Heise, som gjorde Rüdebeck till ett kulturellt centrum. Tegeltillverkningen fortsatte i liten skala för husbehov, men den industriella epoken var över.
Idag finns inga synliga rester av själva tegelbruket, men:
- platsen kan identifieras genom tegelspill i marken
- Gammelgården och Rüdebecks gård vittnar om brukets storhetstid
- historien lever kvar genom kartor, privilegiebrev och lokala traditioner
Rydebäcks tegelbruk är därmed ett av de mest betydelsefulla förindustriella tegelbruken i Skåne – ett bruk som formade både landskapet och bebyggelsen i Helsingborgs södra delar under mer än tre århundraden.
Källor:
- Tegelbruk | Helsingborgs stadslexikon
- Bjerning, L. (1943). Nordvästra Skånes tegelbruk. En näringsgeografisk studie. Svensk geografisk årsbok 1943. Lunds Universitet.
Lämna ett svar