Starfors tegelbruk låg nordost om Heby. Byggt 1905. Nedlagt 1965. Rivet 1972. 8 flamugnar. En- och tvåkupigt taktegel, rör och en del murtegel.
Starfors säteri ligger intill Örsundaån i Hebys nordöstra utkant. Herrgården byggdes år 1610 och egendomen Norr Starfors var under 1800-talet sammankopplad med Molnebo bruk. Såg och mejeri anlades 1895 medan tegelbruket inte kom i drift förrän 1906.
Ugnshuset var i trä med fyra flamugnar som senare utökades till sex (enligt en annan uppgift var det åtta ugnar). 1928 tillverkade man i Norr Starfors 1,7 miljoner taktegel och 0,5 miljoner rör. Många av kunderna fanns på vägen mot Dalarna. Senare ska tillverkningen ha stigit till 2,2 miljoner taktegel och 800 000 täckdikningsrör.
Tegelbruket på Starfors var jämte bruket i Skattmansö det enda i trakten som hade karaktär av godstegelbruk. Till Starfors hörde bland annat arbetarbostäder om ett rum och kök som låg inrymda i en typisk statarlänga med gemensam längsgående korridor for bostäderna och ingång från ena gaveln. Under manga år ägdes Starfors av jägmästare Alfred Hahr. Författaren Gunnar Ekelöf, vars mor var släkt med familjen Hahr, tillbringade som pojke manga sommarlov på Starfors vilket han senare i olika sammanhang beskrivit.
Tegelbruket, som vid tiden gick under namnet Starfors Säteri AB, använde handelsnamnet ”Starfors Heby Tegel”. Vid andra världskrigets slut 1945 tillverkade man 3,5 miljoner taktegel och dräneringsrör. Även bränntorv i en fabrik några kilometer norr om Starfors men torvförädlingen upphörde efter 1950.
Aktiekapitalet var 200 000 kronor och antal anställda 65 man. Verksamheten leddes senare år av fil lic Bengt Hahr följd av inspektor Filip Magnusson, Lennart Brozén och förvaltare Helge Manbo. Åtminstone under Manbos tid handlade det enbart om byggmaterial. Försäljningen sköttes av Söderberg & Haak som hade kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.
En brand i mitten av 1900-talet hade sånär lagt tegelbruket i aska då släckningsutrustningen krånglade. Det hela stannade vid att endast lersumpen förstördes. Mot slutet av 1950-talet hade bemanningen på tegelbruket sjunkit till 35 man men nivån på tillverkningen stod sig ännu. År 1955 var bolaget i kris. Kjell Beijer övertog nu Starfors säteri varpå man allt mer inriktade sig på handel med byggmaterial. Verksamheten lades ner 1965 i anslutning till att Anders Wall köpt egendomen. Tjugotvå anställda berördes.
Öster om tegelbruket och säteriet låg på sin tid kvarn, mejeri och husbehovssåg. Tegelbruket revs sent på höstan 1972. På dess plats står i dag en ekonomibyggnad. Mejeriet uppfört i tegel finns med sin höga skorsten kvar medan både sågen och kvarnen har rivits. Siste tegelmästaren hette Sven Camén. Starfors ska jämte Sillbo ha varit de enda tegelbruk i trakten där luffare tilläts övernatta efter 1955.
Text/källa: Olle Nilson i boken ”Tegelriket” från 2006.
Lämna ett svar