Nyrönnings såg och tegelbruks AB grundades 1901 och verksamheten förlades till övre Storvik 3 km väster om Storviks station. Tegelbruket fick då en 52 meter lång ringugn. Bruket bytte både namn och ägare vid ett flertal tillfällen under sina ca 100 verksamma år: Nyrönnings Såg- och Tegelbruk AB, Nya AB Storviks Tegelbruk, Storviks Tegelbruk AB.
Hemmansägare Jan Jansson (1825-97) och Brita Jansdotter (1827-96) flyttade från Knuss-Hanses i Storvik till Jänisas i Övre Storvik i samband med laga skifte 1858. Familjen som drev jordbruk vid Jänisas började i mitten av 1870-talet även att arbeta med tegelslagning. Arbetet var manuellt och de använde sig av en lerbråk som kördes for häst for att blanda in rätt mängd grus och vatten i leran. Lerbråken var placerad på samma ställe där tegelbruket senare skulle byggas upp. Drygt 40 år efter flytten till Jänisas, vid sekelskiftet 1900, såldes både hemmanet och tegelproduktionen till det nystartade foretaget Nyrönnings Såg- och Tegelbruk AB.
Det år oklart hur stor produktionen var på det sena 1800-talet men det är ett rimligt antagande att efterfrågan på tegel var stor när stationssamhället Storvik byggdes upp. Det år också oklart vem som köpte företaget Nyrönnings Såg- och Tegelbruk når familjen Jansson sålde hemmanet och tegelbruket samt hur ägarbilden såg ut under de första 30 åren efter sekelskiftet. Troligtvis drevs verksamheten av ett flertal delägare under 1910-, 1920- och 1930-talen, bland andra Gävlefamiljerna Brodin och Carrick.
1905 tillverkades 1 miljon mur- och taktegel och 1911 1,2 miljoner. 1928 tillverkades 1 miljon murtegel, och sammanlagt en halv miljon taktegel och rör och bruket var därmed länets största det året.
I Storviks Adresskalender 1907 framgår att K Brodin var VD, att Carl Adolf Hjort var disponent och att företaget då hette Nyrönnings Såg- och tegelbruk AB. Även i 1921 års upplaga av Storviks Adresskalender finns foretaget med. Då var Carl Adolf Hjort fortsatt disponent men det finns inga uppgifter om VD. Vid den här tiden hade 35 arbetare sin anställning vid såg- och tegelbruket.
K. Brodin som var VD vid Nyrönnings Såg- och Tegelbruk 1907 är troligen Karl August Brodin (1871-1920), son till skeppsbyggarmästare Olof August Brodin (1840-1911), bror med Erik Brodin (1872-1931) och medlem av Gävlefamiljen som grundade Brodins Skeppsvarf 1849. Erik Brodin hade många beröringspunkter med den jamnåriga Robert Carrick som skulle komma att ta over såg- och tegelbruket som ensam ägare i slutet på 1930-talet.
Carl Adolf Hjort (1865-1944) arbetade som verkmästare i Gävle når han 1901 anställdes som tegelbruksdisponent. Hjort drev tegelbruket och bodde vid Jänisas i nästan 40 år innan Robert Carricks son Richard Carrick tog over rollen i slutet av 1930-talet.
Någon gång under åren 1921-22 bildades bolaget Nya AB Storviks Tegelbruk och därmed gick namnet Nyrönnings Såg- och Tegelbruk i graven. Något år senare bytte verksamheten återigen namn, den här gången till Storviks Tegelbruk AB. Enligt Svensk Industrikalender 1947 är aktiebolaget Storviks Tegelbruk AB grundat 1913, två år efter att tegelbruket hade brunnit ner till grunden och ett år efter återuppbyggnaden. Kanske var det då Robert Carrick blev delägare i Nyrönnings Såg- och Tegelbruk.
Robert Carrick (1873-1957) föddes in i den inflytelserika Gävlefamiljen med ägarintressen i trävaru- och sågverksbranschen. Han drev agenturrörelse for trävaror och var bankrevisor i Gefleborgs Enskilda Bank innan han först blev delägare och sedan ensam ägare av tegelbruket. Robert bodde inte sjålv vid Jänisas och arbetade inte operativt vid Storviks Tegelbruk, det gjorde dåremot sonen Richard.
Når familjen Carrick tog over Storviks Tegelbruk tog sonen Richard Carrick (1912-90) over rollen som disponent och flyttade till Jänisas där han bodde med sin hustru Majken och deras tre barn Ulla, Kerstin och Fred under de kommande 30 åren.
Foretaget beskrivs i Svensk Industrikalender 1947 som ”tegelbruk, sågverk och hyvleri med tillverkning av murtegel, dräneringsrör samt sågade och hyvlade trävaror. 25 arbetare tillverkar årligen 2 miljoner st. tegelvaror och 200 stds trävaror. Lars Carrick, Rickard Carrick och Robert Carrick ingår i styrelsen och Rickard Carrick är driftsingenjör. Företaget har 150 000 kr i aktiekapital och år grundat 1913.”
Under 1930-talet och 1940-talet koncentrerades sortimentet till olika typer av murtegel och utvidgades därefter till att även innefatta håltegel och fasadsten.
1960-talet var svåra år för svenska tegelbruk och lönsamheten minskade antagligen även for Storviks Tegelbruk. Den dåliga lönsamheten i branschen berodde dels på vikande efterfrågan dels på växande konkurrens av utländska tegelbruk som kunde producera till lägre kostnader. Storviks tegelbruk lades ned 1969.
Text och källa: Källa: Gunnarsson, Petra (2023). Livet vid såg- och tegelbruken i Storvik. Vincent förlag, Rättvik.
Lämna ett svar