Tegelbrukens Centralförbund var en svensk branschorganisation som verkade mellan 1921 och 1962 med syfte att samordna och främja tegelindustrins intressen i Sverige.
Förbundet bildades för att stärka samarbetet mellan landets tegelbruk och bidra till en sund ekonomisk utveckling inom branschen. Genom informationsinsatser, normarbete och samverkan mellan producenter ville organisationen öka efterfrågan på tegelprodukter och höja kvaliteten inom industrin.
Under sin verksamhetstid spelade Tegelbrukens Centralförbund en viktig roll i att samla branschen kring gemensamma frågor. Bland annat utarbetades tegelnormer under 1940-talet, vilket bidrog till standardisering och förbättrad byggkvalitet. Förbundet fungerade också som en plattform för dialog mellan olika aktörer inom tegelindustrin, och arbetade aktivt med att sprida kunskap om teglets användningsområden och fördelar.
Ett nära samarbete etablerades med Sveriges Tegelindustriförening, särskilt under 1940- och 1950-talen. Mellan 1943 och 1948 fanns ett gemensamt förtroenderåd, och år 1958 bildades en samarbetskommitté för att ytterligare stärka banden mellan organisationerna. Dessa samarbeten speglar en strävan efter en mer enad och effektiv branschstruktur.
Arkivmaterial från Tegelbrukens Centralförbund omfattar bland annat stadgar, stämmoprotokoll, styrelseprotokoll och tekniska dokument som tegelnormer. Dessa dokument ger en inblick i organisationens arbete och utvecklingen inom svensk tegelindustri under 1900-talets första hälft.
År 1962 upplöstes Tegelbrukens Centralförbund, och dess verksamhet övertogs av Sveriges Tegelindustriförening.