Värnamo tegelbruk

Värnamo tegelbruk anlades 1898 på den södra stranden av Lagan. Under de första åren gick anläggningen under namnet Ljuseveka tegelbruk. Koordinater: 57.202468, 14.046621 (Värnamo kommun).

Foto: AB Flygrafik / Jönköpings läns museum. Lisens: Public Domain.
Foto: AB Flygtrafik / Jönköpings läns museum. Lisens: Public Domain.

År 1915 omfattade produktionen mur- och klinttegel samt taktegel. Bruket ägdes då av J. L. Thilen och kom att bli ett av de centrala bruken inom Thilenkoncernen, som under en period dominerade sex tegelbruk i Småland och Västergötland.

År 1928 uppgick produktionen till 2,7 miljoner tegel, varav två miljoner mursten och en halv miljon rör. Omkring 40 arbetare var sysselsatta vid bruket. Driften var eldriven, medan ringugnen eldades med stenkol. Torkningen skedde dels i två till tre våningar ovanför ugnen, dels i fristående lador.

Vid slutet av 1930-talet hade Värnamo tegelbruk vuxit till ett av de större i regionen. År 1939 tillverkades 4,7 miljoner murtegel, vilket gjorde bruket till det näst största i Småland efter Nygärde tegelbruk utanför Kalmar.

År 1968 förvärvade Värnamo tegelbruk aktiemajoriteten i Töreboda tegelbruk.
Verksamheten upphörde 1969/70, som det sista tegelbruket i Jönköpings län. Anläggningen är idag riven.

Dagens Nyheter skriver 30 Juni 1906:

”Femtio män i den brinnande ugnen”. Taklagsöl firades häromdagen i Värnamo tegelbruk med anledning däraf att en större ringugn och en hög skorsten blifvit färdiga. Ugnen är en bland de största i Sverige smat af modernaste konstruktion, beräknad för en tillverkning af 2 a 3 miljoner murtegel pr. år. Med anledning af detta storartade byggnadsverks fullbordande hade ägaren, ingenjör Jac Rosenstand, inbjudit samtliga arbetare som sysselsatts vid bygget, uppgående till omkring 50 man. Anordningarna voro synnerligen originella, i det att matborden voro dukade i södra hälften af ringugnen, medan i en del af norra längan de första teglen började brännas. Sedan man med musik i täten tågat in i ringugnen, intogs festmåltiden under en sinnesstämning som tydde på synnerligen godt förhållande mellan arbetare och arbetsgifvare.

Källor:

  • Olsson, L-E. (1987): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ 1987:5. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
  • Dagens Nyheter 30 Juni 1906
Annons ur Tegel 1937

Publicerat

i

,

av

Kommentarer

2 svar till ”Värnamo tegelbruk”

  1. Profilbild för Alf Påhlsson
    Alf Påhlsson

    Som ung (född -45) var jag tillsammans med några lekkamrater ofta där uppe i Ljusseveka och lekte. Någonstans bakom tegelbruket fanns en hängbro över Lagan. Mycket spännande minns jag. Om inte minnet helt sviker mig såg vi någon gång vintertid en luffare på väg in i bruket för att få lite värme från ugnarna och några timmars sömn. Det begrep inte vi själva men föräldrarna berättade. Andra tider.

  2. Profilbild för Claes Lampi

    Fina minnen. Lofferarna var en välbekant syn vid tegelbruken i hela Sverige och Norge. Det var varmt på tegelugnen på vintern, och där kunde loffarna få gratis logi och kanske en kopp kaffe.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *